Grannljud

75552.ngsversion.1422285553360.adapt.1900.1

Grannen diskade igår. Det är förstås inget fel med det, diska är helt naturligt – många människor diskar, jag diskar –  men grannen diskar tamejfan aldrig tidigare än 23.00. Det slamrar och spolar bakom väggen i vardagsrummet varenda kväll och jag blir lika delar kissnödig som påmind om att jag själv har skitiga tallrikar som travar sig i diskhon.

Grannens diskmani är å andra sidan att föredra mot tidigare boende, som med kuslig precision alltid skulle börja knulla när jag plockade upp en bok. Att behöva lyssna på någons avgrundsdjupa primatstön när du försöker pränta in modifieringsanomalier inför en databastenta är inte bra för studieron.

Samtidigt var ju knull-grannen åtminstone glad. Före parningssäsongen hörde jag bara en ändlös ramsa svordomar från en karl i 20-årsåldern (att döma av de få riktiga ord inklämda mellan “helvete” och “f*tta!” verkade det röra sig om idel nederlag i typ Battlegrounds, CS eller en MOBA-titel).

Allra värst var ändå katten, när jag tänker efter. Jag vet inte vems katt det var, det spelar ingen roll – det var i alla fall en katt som bestämde sig för att börja jama utanför sovrumsfönstret på nätterna. Korta, korkade jamanden som lät “mjau” precis som om en röstskådespelare från valfri Capcom-titel under sent 90-tal hade läst det i ett manus.

Ibland var det “mjau”, som ett simpelt konstaterande, ibland “mjau?” som om den förväntade sig svar. Oavsett betoning var mjau:et mer potent än en näve koffeintabletter – så fort det där hemska lätet sipprade in genom fönsterspringan åkte ögonlocken upp och jag var klarvaken.

Tack och lov tystnade jamandet till slut. Jag vill tro att katten så småningom fick ett svar på sitt “mjau?” och kände att det var dags att söka sig vidare, även om magkänslan säger mig att någon dräpte den.

Vilka grannljud upplever du som mest irriterande?

 

2 thoughts on “Grannljud

  1. En bruten man

    Jag var ett tag inneboende hos en vän. En tidig morgon hör jag hur han kommer hem efter något sorts festande, till min fasa så är han inte ensam. Jag lyckas somna om och när jag vaknar är det helt tyst i lägenheten och jag tänker att jag sovit igen allt elände. Jag öppnar min sovrumsdörr för att passera genom vardagsrummet till köket. När första foten är igenom dörren hör jag det.. det värsta ljud jag hört… Ett kombinerat vått sugande ljud, kombinerat med dova stötar och ett stön som mest liknade ett hamsterläte. Jag fick snällt smyga tillbaka in i mitt rum och förgäves försöka skydda mig från ljudet.

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s